بِسْمِ ٱللَّٰهِ ٱلرَّحْمَٰنِ ٱلرَّحِيمِ
Mina kära Jamaat medlemmar,
Assalamo aleikum warehmatullah wabarakatuhu
Khilafate Ahmadiyya fyller hundra år idag. Denna dag påminner oss om den drygt hundraåriga historian av Ahmadiyya samfundet och för våra tankar till det skedet då en utvald människa, under gudomlig ledning och enligt en profetia av den helige Profeten Muhammad (saw), förkunnade om inrättandet av ett samfund i mars 1889. Hans mission och mål med inrättandet av ett samfund var att skapa en relation mellan Gud och människan, att lära mänskligheten att dyrka den Ende Guden, att främja medmänskligheten och att sträva efter att förena världens nationer under fanan av den helige Profeten Muhammad(saw).
Den personen som Gud sänt till världen och som Gud gav titeln Imam, Messias och Mahdi, fullbordade sitt uppdrag framgångsrikt under 19 år – från den första Bai’at 1889 till 1908 då han gick bort - trots alla problem och motstånd, med stöd och hjälp från Allah. Varenda en som försökte motstå denna Guds kämpe förnedrades och vanärades.
Tyvärr måste varje människa som kommer till världen en gång lämna den, enligt Allah den Upphöjdes naturlag. Och Guds utvalde tjänare, som sannerligen älskade den helige Profetensaw och höll sig alltid i enlighet med sin Mästaressaw sunnah, längtade efter att möta sin mest Upphöjda Vän.
Allah den Allsmäktige, som hade sänt Sin tjänare som Imam Akhiruzzaman (den sista tidens Utlovade Imam), indikerade för honom att tiden för hans bortgång var nära. Men Allah tröstade honom genom att försäkra honom att fastän hans tid snart var över så skulle Han inte låta hans uppdrag förbli ouppfyllt. För i enlighet med proklameringen hade Han, Allah, själv upphöjt honom som den sista tidens Imam: ”Så min käraste, åh du som är ytterst angelägen om att etablera Min Tauhid (Enighet) i världen och den helige Profetenssaw suveränitet, oroa dig inte över hur ditt uppdrag skall fullbordas efter din bortgång. Kom ihåg att i enlighet med den helige Profetenssaw profetia, som stöddes av Mig, kommer Khilafat att etableras i profetskapens fotspår och kommer att bestå tills världens undergång. Så efter det att du har avlidit så är det just genom Khilafat som Jag återigen initierar denna institution för etableringen av Min sista sharia i världen.” Efter denna försäkran från Allah den Allsmäktige vände sig den Utlovade Messiasas till jamaat och skrev:
Detta har alltid varit Allahs sätt, som Han har visat sedan Han skapade människan på jorden; Han hjälper sina sändebud och profeter och belönar dem med segern. Han säger i den Heliga Koranen:
کَتَبَ اللّٰہُ لَاَغۡلِبَنَّ اَنَا وَرُسُلِیۡ
Allah har föreskrivit: "Jag kommer helt förvisst att ha övertaget, jag och mina sändebud." (Koranen 58:22)
Med ”övertaget” menas att det brukar vara sändebudens och profeternas högsta önskan att alla argument och bevis för Allah får sin uppfyllelse på jorden så att ingen kan motargumentera dem. På samma sätt bevisar Allah deras sanning genom mäktiga tecken. Den sanning som de vill sprida på jorden planterar Han genom deras händer. Men det slutliga fullbordandet sker inte genom dem utan Han låter dem dö, ibland under sådana förhållanden att det verkar som om deras uppdrag misslyckats. Det kan ge en chans för fienderna att anklaga och håna. När de har skrattat färdigt visar Han på nytt sin makt och skapar sådana möjligheter som leder till uppfyllelsen av dessa delvis uppnådda mål.
Kort sagt visar Han Sina två manifestationer:
1) Först visar Han Sin makt genom sina profeter under deras livstid.
2) Sedan, efter profetens död, uppstår svårigheterna och fienderna blir aggressivare och börjar tro att profetens mission nu har blivit labil. De börjar tro att samfundet kommer att rasa ihop. Även de troende börjar tvivla och känner sig djupt sårade. De olyckliga börjar vända ryggen till. Vid den tidpunkten visar Allah åter igen tecken på Sin kraft och Sin makt och räddar det stapplande samfundet. Därför får den som visar orubblig trofasthet ända fram till slutet skåda detta mirakel av Allah, den Allsmäktige.
Detta påminner om det som hände under Hazrat Abu Bakrs (ra) tid. Den Helige Profetenssaw bortgång uppfattades oläglig. Okunniga beduiner svek och den Helige Profetens (saw) följeslagare blev uppslukade av sorg. Då visade Allah på nytt Sin makt genom att ge Hazrat Abu Bakr Siddiqra ståndaktighet och räddade Islam från att förintas. Därmed uppfylldes detta löfte:
وَلَیُمَکِّنَنَّ لَہُمۡ دِیۡنَہُمُ الَّذِی ارۡتَضٰی لَہُمۡ وَلَیُبَدِّلَنَّہُمۡ مِّنۡۢ بَعۡدِ خَوۡفِہِمۡ اَمۡنًا
“Efter fruktan ska vi säkert återuprätta dem.” (Risala Al-Wasiyyat, Ruhani Khazain Vol. 20, p.304,305)
Han fortsatte;
Så mina kära vänner! Det har alltid varit ett sätt för Allah att visa Sin makt två gånger för att därigenom förstöra fiendernas dubbla falska glädje. Det är därför omöjligt att Allah den Allsmäktige ändrar sin väletablerade tradition. Bli inte ledsna av det som jag har berättat för er och era hjärtan får inte fyllas av sorg. Det är viktigt för er att även åskåda den andra manifestationen. Dess ankomst är bättre för er därför att den är varaktig och den skall fortsätta fram till domedagen. Den andra manifestationen kan inte komma innan min bortgång. Men när jag går kommer Allah att upprätta den andra manifestationen för er och den kommer att vara med er i all evighet. Det är i enlighet med Allahs löfte som nämnts i ”Brahin-e-Ahmadiyya”. Detta löfte är inte avsett för mig utan det berör er. Allah har lovat det samfund som följer mig en garanterad överlägsenhet över andra på domedagen. Det är förvisso nödvändigt för er att ni får uppleva dagen för min bortgång och därefter kommer dagen som uppfyller det eviga löftet. Och Vår Allah håller Sitt ord, Han är Uppriktig och Sann. Han skall visa er allt som Han har lovat. Trots att dessa är de sista dagarna för denna värld och många katastrofer är ämnade att ske är det ändå nödvändigt att världen fortsätter att existera tills alla Allahs profetior blivit uppfyllda.
Jag kom från Allah som en manifestation på Hans makt. Efter mig kommer andra personer att representera den andra manifestationen. Så samla er och be i väntan på den andra manifestationen.
(Risala Al-Wasiyyat, Ruhani Khazain Vol 20, p.305,306)
Precis som han (den Utlovade Messias (as)) meddelade, kom slutligen tiden då han gick vidare till den sista vilan i Allah den Allsmäktiges närvaro och varje Ahmadis hjärta fylldes med fruktan och sorg. Men med hjälp av de troendes böner, vittnade himmelen och jorden återigen om fullbordandet av löftet
وَلَیُبَدِّلَنَّہُمۡ مِّنۡۢ بَعۡدِ خَوۡفِہِمۡ اَمۡنًا
"...och att Han förvisso kommer att skänka dem trygghet (och frid) i utbyte efter deras fruktan." (Koranen 24:56)
precis som det har bevittnats många gånger tidigare. Den stora revolutionen som han (den Utlovade Messias (as)) hade medfört genom sin ankomst skulle med Allah den Allsmäktiges vilja fortsätta att upprätthållas genom Khilafat.
Vid den Utlovade Messias (as) bortgång skrev Maulana Abdul Kalam Azad i tidningen Wakil;”Han var en mycket framstående man med en magisk penna och ett förtrollande tal, han var en perfekt blandning av sinnenas underverk – hans blick var trollbindande och rösten klar och högljudd. Han var en man vars fingrar var insvepta av revolutionens strömförande ledningar och vars knytnävar var två uppladdade batterier av elektricitet. En man som under trettio år orsakade en jordbävning och storm i religionens värld, han lät som undergångens trumpet och fortsatte att väcka dem som låg i en djup slummer av dödlig existens. Mirza Ghulam Ahmad Qadiani Sahibs död är inte något som man inte kan dra någon lärdom av och överlåta till tidens gång och vara nöjd. Personer som skapar revolutioner i den religiösa och intellektuella världen framträder inte alltid. Dessa historiens framstående söner, mänsklighetens prakt, anländer sällan till denna värld, och när de väl anländer lämnar de den först efter att ha påbörjat en revolution i den.”
(Wakil, Amritsar, Tarikh-e-Ahmadiyyat, Vol.2, p.560)
Följaktligen visade Allah den Allsmäktige, genom att få icke Ahmadier att erkänna denna revolution med sina tungor och pennor, att han (den Utlovade Messias(as)) hade Allahs speciella stöd och hjälp.
Men de insåg inte att det Väsen som har enastående styrkor och utför underverk, och är den Allsmäktige, hade lovat att Han själv genom Khilafats gåva skulle fortsätta denna revolution som påbörjats av honom (den Utlovade Messias (as)) och som hade Allahs stöd och hjälp. Och hela världen bevittnade sanningen av detta löfte vid valet av Khalifa då Hazrat Maulana Nuruddin (ra) valdes till Khalifatul Masih I. Trots att den Utlovade Messias (as) motståndare bevittnade ett välbyggt och välorganiserat samfund grundat av den Utlovade Messias (as) och etableringen av Khilafat försökte de, genom planerade försök, att få ett slut på Jamaat samfundet - en Jamaat som etablerats av Gud den Allsmäktige, och om vilket Han hade lovat:
"Kom ihåg Min Frikostighet. Jag har planterat trädet av Min Barmhärtighet och Min Styrka till er med Mina egna Händer." (Tadkhirah s. 428)
Således, i enlighet med detta löfte, besegrades dem som alltid trots att dem gick så långt i sin grymhet, fiendskap och sitt motstånd att en tidning skrev:
”Om någon frågar oss så är vi sannerligen villiga att säga att om det är möjligt för muslimer borde de kasta Mirzas böcker inte i oceanerna utan in i brinnande ugnar. De borde inte sluta där, utan de borde även se till att ingen muslim eller icke-muslimsk historiker nämner hans namn varken i Indiens eller Islams historia.”
(Wakil, Amritsar, 3 Juni, 1908, Tarikh-e-Ahmadiyyat, Vol.3, s. 205,206)
Men idag intygar Ahmadiyyats historia, och hela världen känner till det, att ingen kommer ihåg före detta motståndare till Ahmadiyyat. Men med hjälp av Khilafats välsignelser blommar Ahmadiyyat ändå i hela världen och miljontals människor bekänner sin hängivenhet till Ahmadiyyat, det sanna Islam. Ahmadiyyats motståndare sträckte sig så långt till det absurda att en tidning, Curzon Gazette, skrev följande (något som Hazrat Khalifatul Masih I (ra) refererade till i sitt allra första Jalsa Salana tal):
”Nu finns det inget kvar av Mirzaies. Deras huvud har skurits av. Den man som har valts som deras Imam är inte kapabel att utföra något förutom att han kanske kan lära er (Ahmadis) Koranen i en moské.” (Tarikh-e-Ahmadiyyat,Vol.3, s. 221)
Hazrat Khalifatul Masih I (ra) reagerade på detta på följande sätt: ”Subhanallah (All lovprisning tillhör Allah) detta är det viktigaste uppdraget och har den högsta prioritet över allt annat. Må Allah ge mig möjligheten att utföra detta.”
Tyvärr så fanns det även framstående medlemmar av Jamaat som inte uppskattade Khilafats ämbete och dess status. Konspirationer fortsatte att kläckas. Men trädet somplanterats av Gud fortsatte att växa. I enlighet med det löfte som Gud gav till den Utlovade Messias (as) fortsatte samfundet bestående av få men hängivna anhängare av den Utlovade Messias (as) att växa och alla försök till att orsaka skador på Jamaat misslyckades.
När tiden för andra Khilafat anlände, motsatte sig några framstående medlemmar av Anjuman öppet och tydligt emot institutionen av Khilafat. Men alla dessa framstående personer, självsäkra och fulla av övertro på sin så kallade kunskap, erfarenhet och utbildning kunde inte mäta sig med en ung man vid 25 års ålder. Hans storslagna position var sannerligen sådan att ingen kunde jämföra sig med eller överträffa honom med hänsyn till hans organisationsarbete av Jamaat och utvidgningen av dess missionärsarbete (Tabligh), hans moraliska och andliga uppfostran av Jamaat (Tarbiyyat) samt den kunskap och djupa insikt i den Heliga Koranen som han behärskade.
Flera gånger om blev Jamaat tvingad till att utstå enormt lidande och motstånd, med hjälp av Khilafats välsignelser fortsatte dock Jamaat att avancera mot framgång. En närmare titt på de 50 åren av Hazrat Khalifatul Masih II (ra) Khilafat period visar hur enastående och fulländande dessa bedrifter var, av denna son till Allahs Kämpe, den Utlovade Messias (as).
Efter Hazrat Musleh Mauds (ra) bortgång kastades Ahmadiyyat på nytt in i ett tillstånd av fruktan men i enlighet med Allahs löfte byttes återigen denna fruktan till trygghet och frid. Inom några timmar skänktes Jamaat det klara månskenet av den andra manifestationen av Gudomlig kraft. Trots motståndet från dåvarande regering och trots den organiserade och enade fronten från alla muslimska sekter (före och efter införandet av en grym lag emot Ahmadier) fortsatte Ahmadiyyats karavan att avancera, genom att sätta nya milstolpar av framgång, den ena efter den andra, med ett kärlekens budskap till världen, tjäna dem fattiga och framföra den Arabiske Profetens (saw) budskap till dem samt samla dem under hans fana.
Så kom tiden då, i enlighet med Gudomlig förordning, Hazrat Khalifatul Masih III (ra) också gick från denna värld för att möta sin Skapare. Ännu en gång uppstod interna och externa oroligheter. Men i enlighet med det Gudomliga löftet, förenades och stärktes Ahmadiyya Församlingen via fjärde Khilafat och varenda oro lättade.
Allah den Allsmäktige förintade alla dem som med hjälp av en grym lag satte restriktioner på Jamaat samt hävdade att de en gång för alla skulle utplåna ”cancern Ahmadiyyat”. På grund av denna lag, som hade antagits av den pakistanska regeringen, tvingades dåvarande Khalifa att emigrera. Men denna migration öppnade nya vyer för Ahmadiyyats framsteg. Vi såg återigen hur löftet غرَسْتُ لک بِیَدِی uppfylldes.
Nya möjligheter för Jamaats missionärsarbete öppnades, möjligheter som tidigare varit helt avlägsna. Under det fjärde Khalifatet uppfyllde Allah, genom MTA, sitt löfte till den Utlovade Messias (as) att:
میں تیری تبلیغ کو دنیا کے کناروں تک پہنچاؤں گا۔
”Jag skall sprida ditt budskap till världens alla hörn”
Om vi ser på våra begränsade resurser och på hur denna kanal startade, då strömmar orden Tasbih (Glorifiering) och Tahmid (Lovprisning) av Allah den Allsmäktige naturligt ut ur våra – troendes – munnar. Idag så har denna kanal tystat varenda motståndare till Ahmadiyyat, från norr till söder och från öst till väst.
Således uppenbarade Gud, genom MTA, den Utlovade Messias (as) röst spridandes Sanningens budskap till de hem där man önskat utestänga tidens Khalifa. Genom MTA har också den själsliga födan (Maida), den Utlovade Messias (as) Ilm-e-Kalam (det vill säga hans läror, hans kunskap, och hans argument till stöd för Islams sanning och motargument till andra religioners principer och trosbekännelser) samt den slutliga Sharia (lagen) från Allah den Allsmäktige – Den Heliga Qur’anen – kunnat nås ut till varje hem med hjälp av Allahs nåd. I enlighet med lagen som nämns i versen:
کُلُّ مَنۡ عَلَیۡہَا فَانٍ
"Allt det som finns på jorden kommer att förgås" (Koranen 55:27),
så gick Hazrat Khalifatul Masih IV (ra) bort. Hela världen vittnade hur MTA kamerorna via satellit återsände en scen till varje hus runt om i världen. Denna syn var häpnadsväckande både för ahmadier och icke-ahmadier. Ahmadier gladdes över att Gud den Allsmäktige hade ersatt deras fruktan med trygghet och frid, och andra häpnades över hur de människor och den Jamaat som de hade försökt förgöra i över hundra år kunde fortsätta blomstra och fortskrida. En motståndare deklarerade öppet: ”Jag trodde inte på att ni är sannfärdiga. Men efter att ha sett detta måste jag erkänna att Gud genom Sina Handlingar har vittnat att Han är med er.”
Jag är en ödmjuk person och jag är inte så kunnig dock har Allah den Allsmäktige förenat Jamaat vid min hand. Relationen mellan mig och samfundet växer sig starkare och starkare för varje dag. Världen trodde att jag inte skulle kunna sköta om Jamaat och att de skulle se slutet på Jamaat, något de väntat på i över 100 år. Men de glömde att detta träd har planterats av Gud den Allsmäktige. Ingen mänsklig varelse är ansvarig för att ha planterat det och fått det att blomstra. Snarare sker allt i enlighet med det Gudomliga Löftet och Stödet. Och Allah den Allsmäktige är i färd med att uppfylla det löfte som avlagts till den Utlovade Messiasas i uppenbarelsen:
”Jag är med dig och med dem som du älskar”
Detta är det Gudomliga påbudet. Detta är löftet som avlagts av Gud, den sanne Gud som inte avger falska löften – löftet om att dem som står den Utlovade Messias (as) nära och som i enlighet med hans föreskrifter har omfamnat den andra Manifestationen av Allahs Styrka, det är de som kommer att erhålla överhöghet över världen då Gud är med dem. Gud är med oss.
Idag så har 100 år av denna andra manifestation av Allahs styrka (Khilafat) fullbordats. Och varje dag så ser vi hur det ovan nämnda löftet, avlagt av Allah till den Utlovade Messias (as), uppfylls med en förnyad prakt och ståt precis som jag har nämnt ovan i den korta presentationen av Jamaats historia. Därför är det varje Ahmadis plikt och skyldighet att han/hon, genom att förbli hängiven till den andra manifestationen av Allah, bör sträva mot och samla ihop all sin styrka för att fullborda den Utlovade Messias (as) uppdrag. Idag så måste vi samla hela Kristendomen under den Helige Profetens (saw) fana, vi måste även samla Judarna samt samla alla Hinduer och efterföljare till andra religioner. Vi måste också ena alla Muslimer i världen vid den Utlovade Messias och Mahdis (as) hand och fästa dem till Khilafat-e-Ahmadiyya.
Ahmadier! som bor i världens alla hörn, håll fast vid det fundamentala målet som jag precis har nämnt här ovan och fullborda det uppdrag som Imam-uz-Zaman (tidens Utlovade Imam), den Utlovade Messias och Mahdi (as), har anförtrott er via Allahs befallning. Genom att ha förklarat att ”detta löfte är om er” har han (den Utlovade Messias (as)) lagt ett stort ansvar på oss. Och löften fullbordas endast då villkoren som är knutna till dessa löften efterföljs.
O ni som tror på Masih-e-Muhammadi (Messias som tillhör Muhammad (saw))! O ni som är käraste till den Utlovade Messias (as) och blomstrande grenar av trädet av Hans väsen! Res er upp. Var redo att göra vilken uppoffring som helst för att stärka Khilafat-e-Ahmadiyya så att ni, genom att hålla fast vid Allahs rep, kan sprida den Helige Profetens (saw) budskap till världens ände, budskapet av den Helige Profeten (saw) Mästaren och Muta’ (den åtlydde) av den Utlovade Messias (as) med vilket Allah skickade Muhammads (saw) Messias. Framför även budskapet till varje person i världen att hans eller hennes överlevnad är beroende av att han eller hon etablerar en sann relation till den Enda Guden och att världsfreden har sin grund i att man går med i Mahdis och Messias Jamaat. Idag är det endast han som är fanbäraren av den sanna Islamiska läran med avseende på fred och trygghet, och vars föredöme inte finns någonstans på denna planet. Endast genom att vara trofasta till Khilafat-e-Ahmadiyya och förenas i tro kring Guds Enighet kan vi fullborda Muhammads (saw) Messias uppdrag. Det är genom detta som Guds män kommer att frambringa en andlig revolution i världen.
Må Allah ge varje Ahmadi möjlighet att med fast tro framföra denna vackra sanning till varje individ i världen.
Wassalam
Mirzra Masroor Ahmad, Khalifatul Masih V
